Person vid dator som tycks vara förvirrad eller konfunderad

Digitaliseringsteatern: IT-lösningar inte ens leverantören kan vara stolt över


Jag gör slut med all halvhjärtad digitalisering! Det vill säga lejonparten av all digitalisering.

Jag gör slut med all halvhjärtad "digitalisering"! Det vill säga lejonparten av all digitalisering. Varför? Över hela landet utropas Chief Digital Officers, digitaliseringsdirektörer och ledare som ska införa "digital first". Det har sedan länge funnits avdelningar och center som med krafttag ska ta itu med digitaliseringen då samhällets förändring och konkurrens gör oss tvungna att ställa om vår verksamhet om vi ska klara av de framtida utmaningarna, den demografiska utvecklingen, bla, bla, bla. Men när kommer resultaten, egentligen?

Tills dess att motsatsen bevisats är detta bara varmluft och utan substans. Var finns våra goda exempel? De usla undantagen drabbas vi av varje dag. Åtminstone jag lyckas inte genomföra en enda arbetsdag utan helt onödig friktion med alla skitsystem jag förväntas använda. Ofta enbart för att administrera mitt jobb och olika typer av dokumentation. Och jag försöker ändå aktivt undvika dessa skitsystem som en strykrädd hund.

Där jag har min grundanställning har vi som mål att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare och inte sällan påpekas det att digitalisering är en enormt viktig pusselbit för att uppnå detta. Som arbetstagare kan det kännas lika hånfullt som tröstlöst med tanke på den tekniska skuld med gamla skitsystem vi lever med. Såna där som folk går i väggen för att de försöker kämpa med för att administrera sitt jobb, för att systemet automatiskt lagt in raster du själv måste rätta manuellt och annat nonsensjobb. 

Men det kan kännas ännu mer som ett väl inövat skådespel när även de "nya" systemen som införs är lika dåliga som de gamla. Där man bara gapar av bestörtning och inte för sitt liv kan föreställa sig att systemet testats av någon som kan minsta lilla om användarna eller hur människor interagerar med tekniska system.

En komisk detalj är att det klart och tydligt gått ut, från högsta ort, ett besked om att ingen onödig eller betungande administration ska läggas på verksamheten. Sug på den när du läser vidare.

Nu har vi fått en digitaliserad reseräkning och utlägg - hurra!

Innan denna digitaliseringsteater gällande reseräkningar/utlägg hade vi en pappersblankett man fyllde i om det var en eller flera av tre kategorier; nämligen friskvård, utlägg och övrigt. Sedan typ av utlägg och summa, samt att man summerade utläggen. Häfta fast kvitton på baksidan. Chefen skrev under och resten tog löneservice hand om.

Nu har man inte ens "digitaliserat" pappret rakt av. Nej, då kunde det blivit mindre dåligt. Istället valde man att som så ofta bjuda in icke-experter i ett expertsystem specialiserat för en liten klick av de anställda. Det heter ju ändå självservice enligt leverantören, så den rutan var ikryssad vid upphandling.

Så nu bjuds de anställda in till ett IT-system, med ett gränssnitt från 1990-talet, med flera flikar supporten påpekar att "man kan bortse ifrån", med begrepp som tydligen ekonomer känner till, begrepp som låter som begravningsbranschen för oss oinvigda, och med en allmän design som vid en snabbtitt bryter mot samtliga användbarhetsprinciper jag känner till. Ett system där man inte på en Ipad kan bifoga kvitton, att man på en mobil pryl hänvisas till att hålla ner Ctrl-tangenten samt att klickbara ytor är omöjligt små på en normalstor surfplatta.

Jag har bett och bönat både löneteamet, chefen över denna "digitalisering" och gråtit ut för min närmsta chef. Och löneteamet håller med mig om att det tydligen är jag som ska göra det arbete med ekonomi som utbildade ekonomer på löneservice tidigare gjorde. Att jag knappt kan hålla gråten tillbaka bör höras och uppgivenheten som får mig att balla ur fullständigt när en välmenande supportekonom per telefon menar att "Marcus, jag är övertygad om att du kan lära dig det här systemet". Tur jag kunde stänga dörren och vara ensam en stund.

Är det verkligen tänkt att jag ska lägga mycket mer tid än innan på att hantera mina utlägg? Ska jag behöva lära mig ett system? När senast gick någon av oss en kurs i en app vi laddat ner? Är det inte tanken att jag ska göra sånt jag är bra på? Typ utvecklingsledning, jobba med artificiell intelligens inom life science nationellt? Eller etablera arbetsgivaren och alla våra verksamheter med våra unika utmaningar på AI-centret i Göteborg? Sånt som jag behärskar. Det trodde jag var mitt jobb.

Svaret är att nu är det på detta sätt. Man har digitaliserat. Att beslut är tagna. Att man inser att gränssnittet nästan enbart kan bli bättre och jobbar med ett nytt gränssnitt som förhoppningsvis blir bättre. Samma härliga system fick rubriker förra veckan för att det dessutom hade en IT-säkerhet som varken Säkerhetspolisen eller spionorganisationen FRA tyckte höll måttet. Något leverantören mörkat sedan flera månader. Så ur vilken aspekt är det här ett system och en leverantör som förtjänar att få ännu mer förtroende och skattepengar? Är inte det enda logiska att dra tillbaka det?

Ge mig tillbaka pappersblanketterna där mina personuppgifter främst riskerades att spridas inom organisationen (snarare än publikt på internet).

Hur väljer jag att ställa mig i det digitala utanförskapet? För det här duger inte!

E-handel - dags för en marknadsplats 2.0

Nu vet jag inte vilken marknadsplats som var 1.0, kanske den där jag inte ens hade behörighet att föreslå inköp för min chef att beställa något. Det där systemet som snarare var ett incidentrapporteringsverktyg någon byggt in lite mer saker i för att det skulle vara smidig för den lilla minoriteten som jobbar på IT-avdelningen. Den nya marknadsplatsen ersätter också i många fall ett illa aktat fakturasystem där man apropå IT-säkerhet fick anmärkning på att vissa tecken inte fick ingå i ett lösenord. Det antyder att lösenord sparas i klartext, inte tipptopp… Att det är samma leverantör som tidigare nämnt HR-system kanske inte förvånar.

Den här nya marknadsplatsen tar lite priset ändå. Första intrycket som användare är att man får ett mejl som ser ut som nätfiske och ett taffligt bedrägeriförsök. Det är nämligen sänt av någon som heter "admin admin" från en helt okänd mejladress som inte har med arbetsgivaren att göra. Ett helt gäng har ställt frågor internt i flera olika kanaler om dessa mejl och om de verkligen är trovärdiga. Vår IT-avdelning är ändå stolta över att vara enda organisation där det inte går att förfalska oss som avsändare per mejl. Så varför inte dra nytta av detta och använda interna och säkra adresser vid utskick?

Man har alltså lyckats att själv se ut som en bedragare genom nära på obefintlig omsorg om detaljer i utskicket, som att odla en god informationssäkerhetskultur. Genom att inte ha tid med att göra ett gott jobb lär man de anställda att legitima grejer mycket väl kan se ut som bedrägeri. Kom ihåg det nästa gång någon sommarvikarie godkänner tveksamma fakturor eller Uppdrag Granskning undrar varför miljontals kronor betalas ut på oklara grunder.

Lite lök på laxen var att det är svårt att hitta till systemet för att godkänna fakturorna. Lösningen var uppenbar, stoppa in en länk i mejlet direkt till systemet. Nu fick man till sist full pott på att det legitima utskicket ser ut som nätfiske och borde ignoreras av alla säkerhetsmedvetna anställda. Man har helt enkelt en länk till en okänd webbplats som inte har med arbetsgivarens domän att göra från en person som heter "admin admin". Bingo!?

Grädde på moset, tydligen kan man inte ångra felaktiga knapptryck. Det är något väldigt mätbart och något som rimligen borde bli straffbart så fort EU:s webbdirektiv aktiveras på befintliga intranätsystem. Om nu lagen ska vara värt något.

Sen kan man ju tycka att det borde räcka med arbetsmiljölagen som Jonas "Jävla skitsystem" Söderström brukar hänvisa till:

"Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbets­tagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall."
– Arbetsmiljölagen kapitel 2 (www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/#4)

Eller om man nu föredrar diskrimineringslagen, för nog tusan finns de/vi med både funktionsnedsättning och den högst normala funktionsvariationen:

"bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning"
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering - Diskrimineringsombudsmannen

Köp inte in "självservice" åt någon du inte studerat väldigt noga, snälla!

Är det lite så att många yrkesgrupper lyckas straffa varandra när de "digitaliserar" sitt arbete? De fokuserar på hur de själva i bästa fall ska bli mer effektiva, men att det skapar merarbete för alla andra? Det kan kännas så och om en sådan utveckling fortsätter kommer ingen ha tid med att göra det de egentligen är bra på, själva anledningen till att de valt den yrkesbanan. Inte helt kompatibelt med att vara en av de bättre arbetsgivarna, om nu inte alla andra lyckas vara ännu sämre.

Det enda logiska och rakryggade vore att åtminstone de nya snedstegen, de nya skitsystemen som rullas ut, dras tillbaka. Att någon ber om ursäkt, förklarar att vi faktiskt kan bättre, att man högtidligt lovar bot och bättring. Om man nu inte trivs med att spela digitaliseringsteater?

Denna teater har inte bara en intern publik i form av anställda. Nej, du som medborgare får också din släng av sleven. Men det kanske jag skriver om vid ett annat tillfälle.