En person som påpekar Sveriges trasiga beredskap är Arvid Åhlund i Dagens Nyheter. Ja, Sverige har upplevt fred i 200 år, men om vi inte gjort det kanske vi under en skottdag 2024 fått betala proviant på ICA med kort?
“Ica ökade vinsten med nästan 300 procent under 2023. Möjligen är det läge att plöja ner en del av överskottet i ett mer motståndskraftigt betalsystem.”
– Arvid Åhlund: Ica gjorde en miljard i vinst men glömde skottdagen
Ja, det är mycket snack om totalförsvaret idag. Hur fristående är Sveriges Television och Sveriges Radio när det verkligen gäller? Det är en politisk fråga.
Men något som genom historien visat sig vara en kanske mer påtaglig politisk fråga är om folket har tillgång till mat. Nu blev aldrig ICA:s klåperier en kris av det slaget, men det visar ändå på den brist vi har i det samhälle som vant sig vid att vara kontantlöst och halvhjärtat ”digitaliserat”.
Hur ofta inträffar skottår nu igen?
För vem på IT-sidan hos ICA:s upphandlare eller leverantörer hade möjligen kunnat förutspå att februari hade en extra dag i år? Man kunde förstås ha kollat i en analog kalender.
Som en vän konstaterar så är det jäkligt svårt att bli bra på cybersäkerhet när vi knappt klarar av högst vardagliga ting. Som skottdagar. Det lärs visserligen ut i svensk grundskola, åtminstone på min tid, men det kanske saknas som krav i upphandlingsunderlaget?
Hur många dagar har februari 2024?
Om man utan omsvep frågar programmeringsspråket Python hur många dagar februari 2024 har ser koden ut exakt så här:
from calendar import monthrange
monthrange(2024, 2)
Svaret som Python ger, och varenda tidsmedvetet språk, är (3, 29) där 29 står för antalet dagar i februari 2024.
Till och med en dator fattar att februari 2024 har en skottdag. En 29:e februari. Det här med regler är något datorer oftast är bra på om vi bara pratar med dem på ett korrekt sätt.
Det som går fel här, tror jag, är att upphandlare och samhället i stort tror att vi som jobbar med IT faktiskt vet vad vi håller på med. Det borde börja märkas vid det här laget att vi nog inte riktigt har det. Åtminstone behöver vi hjälp med att mer strikt koda in det här vi alla förväntas förstå. På förhand. Att vi inte enbart utgår från exakt de scenarier som kunden nämner i sitt underlag.
IT-branschen är mer omogen än vad beställarna tycks förstå.
Först när vi bemästrat det mest grundläggande inom IT är det kanske dags att spendera mer energi på stora språkmodeller, generativ AI och vad som nu är i ropet när nu god beredskap uppnåtts. Men där är vi inte ännu.
Det jag själv framhärdar är IT- och AI-användning som är närmre ett behov någon i verksamheten uttryckt. Du vet, de där vi kallar för domän-experter, de där som kan förklara om det här tekniska faktiskt löser ett verkligt problem eller bara är posering eller innovationsteater.