Två personer hälsar med armbågarna istället för att ta i hand (illustration från Hack the Crisis)

Svenska Hack the Crisis lämnar en dålig eftersmak

”Det är inte roligt när mer fokus från beslutsfattare läggs på att fabriker ska lära sig nytt medan de vanliga leverantörerna inte får beställningar”
– Petrus Laestadius, vice Vd på Swedish Medtech

Första helgen i april arrangerade Hack for Sweden och Digitaliseringsmyndigheten ett "hack” - Hack the Crisis - för att bearbeta den kris samhället står mitt i kring pandemin med covid-19. Hacket stöttas av svenska myndigheter. Jag anslöt som rådgivare till ett av de 530 lagen som till sist lämnade in ett resultat. Det laget jobbade fram en marknadsplats för industrin och vården att mötas, men det är sekundärt för detta blogginlägg.

Lite lätt innovationshybris?

Initiativet är inspirerande. Det finns så mycket välvilja i samhället och vi är så många som bara önskar att få hjälpa till, att underlätta för någon, att göra något meningsfullt mitt i allt kaos.

Ansatsen med hacket är förstås något bra. Dock verkade det ha varit bråttom mellan att de annonserade ut hacket och startdatumet. Och kanske var intresset mycket större än de förväntat sig från arrangörshåll och att det bidrog till vissa av problemen?

Mentor eller rådgivare?

En av tankarna jag hade inför hacket var om jag skulle gå med i ett lag eller registrera mig som mentor och vara tillgänglig för flera lag. Ett allt för vanligt problem är nämligen att innovatörer inte förstår att hälso- och sjukvård är en reglerad bransch. Man får inte lov att lansera precis vad som helst på marknaden, inte heller att utan rätt sorts evidens påstå att något har läkande, terapeutiska eller förebyggande egenskaper.

Läkemedel och andra produkter ska ha bevisad effekt och funktion

Att läkemedel har en lång och omständlig godkännandeprocess har nog många förstått. Att vården inte köper in kolloidalt silver till hela befolkningen, eller diverse mediciner “som verkar lovande i studier”, är en bra sak. Då slipper vi blanda ihop folkhälsa med experimentell verksamhet.

Ribban är helt enkelt lite högre än att en säljare påstår att en effekt finns. Det finns ett regelverk.

Även appar, artificiell intelligens och 3D-printade saker är ofta reglerade

En annan naiv tanke jag ofta stöter på i egenskap av att jobba med innovation och utveckling på en av landets regioner är att folk missat att även tekniska lösningar är reglerade. Ett 3D-printat skyddsvisir är en medicinteknisk produkt som lyder under en reglering, åtminstone om den är avsedd att användas som skyddsvisir inom hälso- och sjukvård. Att sälja den som accessoar, helt utan påståenden om när den kan tänkas vara användbar, är förstås en helt annan sak.

Samma gäller för appar som ska hjälpa dig veta ifall du har haft eller har covid19. Det hjälps inte att det är en läkare med i ditt lag under ett hackathon, men förhoppningsvis ökar det chansen att hela hemläxan görs innan lansering.

Skala upp befintlig verksamhet och/eller stötta de som vill ställa om

Det behöver finnas en balans mellan lyckan att organisationer vill ställa om för att stötta vården och att hjälpa redan etablerade aktörer att utöka sin befintliga produktion.

Behoven är enorma och årsvolymer kan säljas på en månad. Vi har medlemmar som har plockat hem sin produktion från Asien för att undvika exportstopp. Andra medlemmar har investerat stort i sin produktionskapacitet med egna pengar för att möta sjukvårdens akuta behov.
– Petrus Laestadius, vVd på Swedish Medtech

De som ställer om gör en beundransvärd insats, samtidigt är det ett säkrare kort att satsa på befintliga leverantörer. De befintliga är både upphandlade sedan tidigare och vet redan hur man gör.

Ingen vill väl ha en AI som gissar?

Det som gnager mig är alla som påstår att det de erbjuder (med oklara vetenskapliga belägg) hjälper mot covid-19. Det handlar inte bara om alla helbrägdagörare som säljer mirakelkurer, vitaminer, homeopatiska preparat (läs i bästa fall vanligt vatten) eller kolloidalt silver (läs vatten, silver är giftigt). Jag tänker också på alla som tror sig ha en AI-teknik som kan detektera att någon verkar vara frisk eller sjuk.

Det är lite knepigt att folks naivitet kring hälso- och sjukvård gör att man misslyckas med att inse att det är en reglerad bransch. Att Läkemedelsverket är en tillsynsmyndighet och att de har en åsikt om det du bygger är en medicinteknisk produkt som behöver följa reglerna. Antingen de nu gällande reglerna eller EU:s Medical Device Regulation (MDR) som träder i kraft i maj 2021.

CE-märk din produkt först! Innan den påstår något om personers hälsa! Och ja, det tar garanterat ett gäng månader även om du anlitar extern expertis. Vilket ställer Hack the Crisis jurykriterie om en snabb implementering på sin spets.

Hack the Crisis tillkortakommanden

Följande grejer var olyckliga i sammanhanget för att det skulle bli ett bra hack.

1. Släppte ut personuppgifter

Mitt överseende med arrangörerna började tryta någonstans mellan att systemet för inlämning strejkade på söndagskvällen och att det lämnade ut alla teammedlemmars personuppgifter. Det är lite kämpigt när svenska staten är arrangör och man råkar klanta till det med dataskyddsförordningen/GDPR för alla de som var med på ett lags lista med kontaktuppgifter.

Detta fixade arrangörerna ganska snabbt. Frågan är dock om det ändå hann samlas in av någon sökmotor eller kreativ webbutvecklare? Ska man anta att Digitaliseringsmyndigheten anmält denna incident till Datainspektionen inom förväntad tid?

2. Ingen återkoppling

Att lägga en hel helgs engagemang och inte ens veta om man var med och tävlade kanske vissa tycker är kul ändå, men det tar onekligen bort tävlingsmomentet. Arrangörernas information menade att man skulle få ett mejl när ens bidrag granskades.

Jag råkar (nu) veta att vårt lags bidrag granskats, se punkt 4 nedan, men inte kom det något mejl. Den typen av misstro är inte så bra när man lagt ner så mycket arbete.

3. Vinnare som inte rimligen kan leverera inom två månader

På måndagen sköts utlysningen av vinnarna upp med två timmar. Det var så många fler bidrag än man väntat sig. Det är ok och gav lite extra spänning tror jag.

Sen att de valt ut vinnare vars förslag/lösningar rimligen strider mot lagstiftning i både Sverige och hela EU är förvånansvärt. Den verkliga innovationen är hur man kan lyckas lansera en laglig AI-teknik som påverkar människors hälsa utan att den först måste CE-märkas.

En av de som kom topp 10 på svenska Hack the Crisis sa bland annat följande om deras lösning:

”Now we have achieved 84% on average in identifying dry against wet cough. Accuracy levels in identification will vary between 81% and 97% in comparison to traditional doctors’ diagnoses.”

Jag kan inte tänka mig att juryn hade med någon från Läkemedelsverket eller någon som kan det medicintekniska regelverket. Någon får gärna berätta för mig hur den lösningen inte är olaglig att använda i skarpt läge. Bara för att den är inom spannet för läkares bedömningar betyder det inte att den är ok att börja använda.

Speciellt med tanke på att en korrupt ljudfil eller felaktig modellering kan kosta livet på någon. Något som är genomförbart är inte alltid rättssäkert och applicerbart, som en klok kollega kommenterade det.

“Our AI voice recognition software compares your voice against the voice of infected people and gives instant results: Your chance of being infected or not.”
– pitch från Hack the Crisis

När det gäller folk i behov av vård är det förstås helt uteslutet att gissa, oavsett om det är tips om ett ‘boostat’ immunförsvar med lite silver eller ‘AI’ med hostigenkänning.

4. Man verkar kunna manipulera lagens betyg

Jag har god anledning att tro att det finns ett allvarligt designfel i tävlingsplattformen, det verktyg som användes för att posta in lagens förslag. Detta råkade jag snubbla över.

Håller just på och försöker diskutera en responsible disclosure med företaget bakom tjänsten och kommer därför inte ge några detaljer. Men man verkar kunna ändra betyg.

Frågan är då om arrangörerna kan utesluta att juryprocessen manipulerats utifrån innan vinnarna valdes?

5. Partnern Microsoft Reactor spammar alla deltagare

Hackets partner Microsoft Reactor lyckas skicka ut ett mejl till oss som registrerat oss för hacket. Vilket arrangörerna sedan går ut och pudlar om.

Men det de inte sa något om var hur de skulle ta partnern i örat, läsandes marknadsföringslagen, och lämna av dem på Konsumentverket för en uppsträckning.

Sammanfattningsvis

Entusiasmen var det inget fel på, massor med energi. Men visst måste det gå att genomföra detta på ett mer professionellt sätt?

En intressant detalj i sammanhanget är ju att det hela sköttes digitalt och att expertmyndigheten på området, Digitaliseringsmyndigheten / Digg, stod bakom det hela. Jag har fått tecken från företaget med tävlingsplattformen att de inte tar betalt för att hjälpa till med covid19-hack. Att Sveriges digitaliseringsmyndighet inte betalar för sig när de använder IT-produkter påminner oss om det gamla talesättet:

“Om du inte betalar för det är du inte kund, du är produkten som är till salu”

Om inte annat är det tveksamt om man som gratisätare kan ställa krav. Åtminstone jag som invånare och “hackare” av krisen förväntar mig oerhört mycket mer av Digitaliseringsmyndigheten än vad de uppnådde under detta hack.

Läs mer om lagar och medicintekniska produkter


Publicerad: 2020-04-25
Kategori: Innovation
Tagg: Hackathon Dataskyddsförordningen Hack for Sweden Digitaliseringsmyndigheten Datainspektionen covid19

‹ bloggen

Hör av dig