Dekorativ bild på munskydd, stetoskop och ett hjärta

Avstängda datorer påverkar inte verksamheten i någon nämnvärd utsträckning


Angående snacket att Sverige är långt framme inom digitalisering. Sophiahemmet ser inte någon särskild påverkan av att stänga av sina datorer.

Låt mig presentera bevis 1 om att vården knappt ens är datoriserad:

“Man har även stängt ned datorerna som en säkerhetsåtgärd. Attacken ska dock inte påverka vården i någon större utsträckning.”
Sophiahemmet utsatt för omfattande hackerattack

Att IT-attacken mot Sophiahemmet, och deras nedstängda datorer, inte bedöms påverka vården är intressant. Det kan säkert bero på flera saker. En tolkning är att deras reserv- och kontinuitetsplanering är i världsklass. En annan att verksamheten inte egentligen är särskilt beroende av datorer.

Båda ytterligheterna är rätt bra tycker jag. Man kan jobba på och bedriva vård trots svårigheterna med de IT-attacker vi har börjat vänja oss vid. Vad hade hänt om verksamheten gjort sig beroende av någon molntjänst för att verka framstående inom AI-teknik? Så verkar lyckligtvis inte vara fallet här.

Vad säger det om nivån av digitalisering om en verksamhet kan fortgå utan datorer?

Jag själv är motståndare till onödig digitalisering. Eller ”digitalism” som jag kallar det, då det förtjänar att likställas med andra ism:er och dogmatiskt tänkande. Men här på Sophiahemmet tycks man faktiskt klara sig utan digitaliseringens förfader, datoriseringen.

Du har säkert likt mig sett presentationer från teknikoptimister som försökt förklara sin syn på hur ”digitalisering” är svaret oavsett fråga. Låt oss kalla dem för skådespelare i den teknikdrivna innovationsteater det nog ändå är där de försörjer sig.

De här aktörerna har med undertecknad som fången publik, på arbetsplatsträffar i offentlig sektor och diverse väckelsemöten, kommit med haltande analogier. Ofta med mentala modeller som mognadsgrader av digitalisering. ”Ja, låt oss göra det Spotify gjorde mot CD-skivan! Nu gör vi det! Skynda!1!”

Dessa upprop och peppande monologer är blott innovationsteater. En sund person ställer följdfrågor mot dessa skådespelare. Skådespelare som kanske tror de kommer undan med sitt peppande och lättsamma skådespel. Undslippande den betydligt mer allvarsamma bakgrundsberättelsen som välfärden ändå handlar om.

Sophiahemmet klarar sig bevisligen utan en dator att stoppa den CD-skivan i. Bra jobbat!